Flygbolag efter covid
Under 2022 ser flygandet ut att sakta återgå mot nivåerna innan pandemitiderna.
I Nord- och Sydamerika är antal avgående flyg 2022 ca 10–15% färre än under samma period 2019 och i Europa är samma siffra ca 19%. I Ost-Asien har återställningen gått långsammare I Östasien har återställningen gått långsammare, troligen på grund av fler nedstängningar och hårdare gränskontroller. Under juli 2022 avgick 25% färre flyg än samma period 2019.
Flygkaosets dominoeffekt
Flyget återhämtning har inte varit utan problem. Euro Control listar flera anledningar till kaoset i flygtrafiken, vilket närmast kan beskrivas som en dominoeffekt av ekonomiska problem. Flygförseningar, långa väntetider och försenat bagage är närmast en konsekvens av en chockartad återhämtning av våra flygmönster. Flygindustrin är en bransch beroende av dyr infrastruktur innehållande komplicerad organisation och dyrt maskineri och när branschen pausade under två år av pandemi föll mycket av den strukturen.
En viktig förklarande faktor är flygbolagens skulder. Bloomberg rapporterar att redan innan pandemin var flygbolagen skuldsatta. Med pausade inkomster under två år, samt inflation kort efter, så har inte flygbolagen haft en möjlighet att komma i kapp ekonomiskt. Den aggregerande skulden för världens 100 största internationella flygbolag 2022 är 377 miljarder dollar, vilket är 34% mer än 2019 och dubbelt så mycket som 2018.
Hantering av kostnaderna
Kaoset på flygplatserna kan förklaras som flygbolagens hantering av rörliga kostnader. Ett sätt att hantera sina kostnader är att ställa in halvtomma flygplan för att i stället flyga ett fullt plan. Runt 30–35% av ett flygbolags kostnader är direkt relaterat till avgifter för avgångar vilket kan vara en möjlig förklaring till att t ex 4 av 10 plan på Arlanda blev inställda under 2022.
Flygbolagens ekonomiska problem har även spillt över på flygplatserna, vars inkomster är högst beroende av passagerartrafik. Ett sätt att kontrollera kostnader för flygplatser är att avskeda personal. I pandemin inledning varslades nästan 500 000 bagagehanterare globalt och det har varit svårt att locka tillbaka den förlorade arbetskraften.
Detta innebär att man i stället måste rekrytera ny personal som inte har gått igenom nödvändiga bakgrundskontroller eller de utbildningar som krävs. Dessa hinder gäller så väl säkerhetskontrollanter som trafikkontrollanter, bagagehanterare och markpersonal.
Hur ser det ut i framtiden?
Flygplatser och flygbolag har kommit i otakt med efterfrågan att resa efter pandemitiden. Kaoset som passagerare upplever på flygplatsen kan brytas ner till ekonomiska frågor om att kontrollera kostnader av att halvtomma flyg och brist av säkerhets- och bagagepersonal.
Flygmönstret tycks återgå till 2019 års nivåer även om resandet ser annorlunda ut. Drivande för den positiva utvecklingen verkar främst vara ressugna turister.
I både USA och Europa visar statistiken att avgångar till populära turistresemål endast är 10% färre Juni 2022 än Juni 2019. Däremot är det tydligt att tjänsteresor inte har återhämtat sig på samma sätt. Till populära business-resmål har resandet gått ner 20% (Quartz).
Global Business Travel Association uppskattar att tjänsteresorna inte är tillbaka på samma nivåer förrän 2026. Det finns flera anledningar till att analytiker tror att tjänsteresor dröjer med sin återhämtning. Bland förklaringarna finns inflation, krig i Europa och nedstängningar i Asien. Ryssland och Kina är traditionellt vanliga resmål för tjänsteresor och problemen i dessa två länder påverkar återhämtningen negativt.
Slutligen har även klimatet för hur företag bedriver möten förändrats drastiskt under pandemin. Under pandemin blev det vardag att digitalisera både interna möten och kundmöten, en trend som har suttit kvar i många företag. Behovet att resa och mötas finns kvar till en viss gräns men med tekniken som framgångsrikt utvecklades under pandemin är det inte längre ekonomiskt försvarbart att primärt mötas ansikte mot ansikte.
Kontakta oss
Vi finns här för dig och ditt företag. Vill du veta mer, mejla oss.